En skatt

I min lägenhet finns en sovalkov och för att det ska bli lite sovrumskänsla har jag hängt ett draperi där. Då jag fick en superfin trasmatta i pastelliga färger av min svärmor insåg jag ganska snart att draperiet som hängde vid sovalkoven var allt annat än matchande. Ett bra tag var det en härlig missmatch av alla möjliga färger och mönster, men till sist fick jag nog och sydde ihop ett par gamla lakan som mamma ärvt efter mormor.

Tyvärr var det lite för kort, så jag sydde dit tygband längst upp. Då inte heller det räckte (jag var så ivrig att jag inte orkade vänta på att inhandla större mängd band) var jag tvungen att sy på något i nederkanten också. Som tur är har mamma en hel del grejer i sina gömmor, så av henne fick jag ett hemvirkat spetsband att sy på. Det blev jättefint!

På det hemvävda lakanet är DAE broderat, vilket står för Dagmar och Erik Andersson (min mormor och morfar). Spetsbandet är virkat 1964 och troligen är det gjort av min mormors mor. Jag tycker det är så fint att det blir använt och inte längre ligger och samlar damm i en byrålåda. Tänk vilket arbete som ligger bakom både lakan, spets och brodyr, det är en sån fin skatt!